Blodbad i Sofiero, en obesegrad topp och en målvakt som fick se tio bollar passera

Fyra matcher spelades den gångna veckan, och om ni bara läser en rad av det här inlägget så ska det vara denna: Hofterup IBF är fortfarande obesegrade efter fem omgångar, och jag börjar misstänka att nån glömt berätta för dem att det här faktiskt är division 4. De slog Båstads GIF med 7-4 i en match som bjöd på hela elva mål och ett facit där Melker Jakobsson gjorde två, Danny Svedenborn stod för både mål och assist, och min egen Sixten Bischhaus prickade in ett tidigt 3-0-mål med assist från Albin Malmros. På andra sidan nätet gjorde Gustav Claesson sitt för Båstad med en assist, men fyra insläppta mål i tredje perioden var i mesta laget mot det här Hofterup-laget. Fem raka vinster, 43 gjorda mål på fem matcher — det är inte form, det är ett tillstånd.

Så till veckans verkliga samtalsämne: Sofiero Kaizers tog emot Röke IBK B och åkte på en 5-10-smäll hemma i egen hall, vilket känns ungefär lika skönt att skriva som det var för Linus Plume att stå i mål och se bollen gå in tio gånger. Röke vann med Jerrie Nordström och Victor Hjärner som hela tiden dök upp där det small — båda noterades för två mål och en assist var, och Victor Hjärner spikade dessutom sista spiken med sitt tredje mål i matchens absoluta slutskede. Sofiero bjöd trots allt på lite klass i förlusten: Andreas Hallbäck gjorde två, och Andreas Blixt — ja, just han, spelande tränaren som sätter in sig själv i var och varannan powerplay oavsett vad statistiken säger — stod faktiskt för en assist den här gången. Så nån gång lossnar det tydligen ändå, bara inte tillräckligt för att rädda en match som slutade 25-41 i målskillnad för säsongen. Som gamle Strandkvist brukade säga, det gäller inte bara att vinna utan även att vara snyggast, och ärligt talat var ingendera på plats i Sofiero den här kvällen.

Skurups IBK B gjorde processen kort med Kävlinge IBK, 9-3, där Leo Appelgren fortsätter sin fantastiska höst med två mål och tre assist i en och samma match — fullt rimligt att han dök upp i veckans lag för det. Och i den sista matchen tog Höllvikens IBF B en skön 4-2-seger borta mot Bromölla IBK, där Theo Landén var inblandad i tre av fyra mål och Elliot Assarsson fick lite tröst med två baljor i förlusten.

Tittar man på tabellen är det egentligen ingen stor överraskning längst upp — Hofterup tronar ensamma, Höllviken jagar, och sen börjar det bli tätt. Den riktiga nyheten är snarare hur illa det ser ut i botten: Bromölla utan en enda vinst på fyra matcher och tretton gjorda mål totalt, det är sifferkombinationer som får mig att undra om de borde byta ut hela truppen eller bara hallen. Sofiero sitter mitt i tabellen på pappret men med ett målskillnadsfacit, minus sexton, som ljuger om hur svajigt det faktiskt sett ut.

I mitt eget lag Kaizerns Giftiga Femma blev det, föga förvånande, noll poäng den här veckan också — ingen av mina spelare var i faktisk matchaktion under de dagar som räknas här, så min nuvarande plats som nummer 46 av 187 i Totalligan får stå orörd ett tag till. Lasse Lirare med sitt Sofiero-tunga KAIZERHJÄRTAT DUNKAR ligger fortfarande långt bakom på plats 123, vilket jag säger utan en gnutta medkänsla eftersom han valde både Sofieros målvakt och en skadeskjuten kapten som ännu inte levererat en enda poäng. Jag unnar honom det, varmt.

Blicken framåt då: inga nya matchdatum ligger inlagda just nu så nästa omgångs motståndare får vi återkomma till, men jag räknar kallt med att Hofterup fortsätter sin frammarsch tills nån annan visar motsatsen, och att Sofiero behöver hitta ett sätt att sluta släppa in tio mål i egen hall innan säsongen är över. Håll utkik, håll er varma i hallarna, och minns att en förlust med stil fortfarande är bättre än en vinst utan.